.

Jag inser att jag gör allt på samma gång, jag trivs i den här röran på något vis. Jag jobbar knappt, jag lever på dom snåla 1050:- kronorna som staten så glatt betalar ut.  Lyssnar på musik som inte alls matchar mig, känner mig rockig och det blir en jäkla uppståndelse i min hjärna.Och jag känner för att checka in på ett hotell och häva hotelltvn ur fönstret.. Pratar med främlingar, kysser livet i arslet och bara lever. Gör saker jag aldrig gjorde förut, känner mig fri som ett brev som skickats på posten utan varken frimärke eller adress. Möjligheterna jag har är ju för bövölen gigantiska! Kreativiteten flödar och jag är så jävla lycklig, jag sjunger mig igenom livet och jag har så mycket att uppnå, och det här är bara en början.

Sitter vaken är lite tom, helgen är över om en halvtimme och i morgon börjar pesten. Känns som om min "bakisitet" sitter kvar i min hjärna och jag inbillar mig att mitt hår fortfarande luktar inrökt kärring fast än jag har duschat tre gånger på två dagar. Gårdagen spenderade jag klokt nog i min soffa, men nötter och naturtv. Det var liksom det jag orkade med att titta på, dom andra programmen var för högljudda elefant gnägg och syrsor var mer i min smak. Vaknade till när någon skriker MAT! 2 cm från mitt öra.. dom hade visst stått och hojtat på mig ett tag, sov som en nyfälld stock i naturtv. Gosade ner mig i soffan, kollade på lite film med mamma och pappa. Somnade. Vaknade av att mamma och pappa satt och snusade som två sorkar i varsin fåtölj, då slog det mig att fasen vilka mumsiga päron jag har. Daskade till dom lite lätt och så gick vi och la oss.
Snoozade i 2 timmar i dag med 10 minuters intervaller.. fattade aldrig varför. Vaknade städade, for runt som en jäkla bulldoser och bara städade till energin tog slut.
Framåt kvällskvisten tittade Pontus förbi, han hade köpt semlor så det blev till att fika, pappa berättade som vanligt en massa rövarhistorier. Den här gången handlade det om ett par Hallstaviksbor som ville slå ner pappa och "pappas kompis brorsa, som va utvecklingstörd" för att någon hade råkat bjuda upp någon av Hallstaviksgrapparnas brud. Det vart en riktigt fin kväll, nu har Pontus åkt hem och alla sover.

Vilken fin helg det blev.

Lyssnar på Stones och känner mig halvrockig, funderar på att gå och lägga mig i badet fastän jag i huvudtaget inte har tid med det.  På tv får galningar psykbryt, och jag hänger läpp för att jag inte har hunit med att torktumla mina kläder. Har käkat fisk till middag, åt för mycket,  känner mig fiskig.
Imorgon bär det av till Riga för att turista runt. Skulle kunna kryssa på mitt hav av läxor till guatemala om det vore så, men jag har övervägt och jag lämnar läxorna hemma så jag kom bara till Riga efter noggran beräkning.
Nu väntar tvättmaskinen och torktumlaren på mig.

Alltså jag kan inte låta bli och älska Simon och Thomas, en gång designbög för alltid designbög.  Jag skrattar åt deras självklara och vardagliga skämt som matchar munnen perfekt. Shit vilka fina eh grabbar, eller. Jag skulle lugnt låta mig adopteras. Eller jag kanske ska gifta mig med båda två. 

Den här dagen har gjort mig ganska less i huvudet, men det är okej. 
Spenderade säkert tre timmar på mc donalds hårdsittsade stolar, tillsammans med tre görfina killar och min mysmoa. Lunch, middag, fika, lite mer fika och en himla massa kaffe. Spenderade även en liten del av den lilla tid jag fick i Rimbo på Hampus svarta gosmatta, tillsammans med två gitarrer, egenskrivna låtar och en Pontus.  Kreativa människor får mig att komma upp i högvarv. Det kommer bli grymt det här.
Herregud Corean war uppgiften i Engelska äter upp mig inifrån, j-a-g-s-k-a-b-a-r-a.

Klockan är 12:47 och jag ligger fortfarande i sängen, är inte så pigg på ytterligare en "imorgonärdetmåndag" dag.
Puh, oj men jag har hunnit med mycket i helgen. Det känns fint, jag hann umgås med Evelina. Vi hann sjunga hela natten "redhead and the rat", spelat piano och tagit många alldeles för höga toner, många fina skratt. Jag har jobbat med Sofie. Blivit bjuden på middag! Varit omringad av fina människor. Tagit " Med andra ord" till en ny nivå. Åkt bil, och lyssnat på grabbarnas fina stämma till love the way you lie och skrattat tills magen känts punkterad.
Träffat familjens vänner, känt mig liten och salig för att dom är så fina och bra, allt fint som jag minns med dom gör mig mysig i magen. Somrarna på Gisslingö, alla fina båtturer och övernattningar i Stockholms skärgård, middagarna. Jag är en del av det här fina, det är jag glad för.

This Years love -David Gray



 

Ligger och lyssnar på vad min mage har att säga mig, den har låtit som ett svart hål i starwars sen jag kom hem från Idre. Jag kan inte låta bli att bli farcinerad av hur en mage kan låta. knorra och bubbla liksom.

I vilket fall som helst, så har jag haft en riktigt fin dag. Kaosartad som vanligt, ännu mer prov, ännu mer redovisningar och inlämningar. Vart tog livet och den egna viljan vägen? Men snart är det över, snart är jag klar med den här smörjan. Och det ska bli så underbart skönt.

Andreas, min idrottslärare, min mentor min engelska lärare kallade mig gris i dag, jag trodde ham va humoristiskt handikappad. Men nä förstår ni, faktum är att den här händelsen gjorde min dag. Och inte nog om det, Emil var så himla schysst att låna mig en tjuga så jag kunde köpa en chokladboll så jag slapp få nervösa sammanbrott och sockerbrist på samma gång, tack Emil. Tyvärr spenderar nog inte Emil sin tid med att läsa min blogg utan den går nog mer åt att spela wow eller något annat viktigt. Men jag får tacka honom i morgon.

Jag blev så förbaskat glad idag! Jag och Moa kliver av bussen i Svanberga och knallar stöppligt hemmåt på den snorhala vägen, på vägen hem stöter vi på en helknäpp hund som helst av allt skulle vilja käka upp mig och moa om den fick. Men nu var det inte hunden som var intressant utan den stackars tjejen som försökte styra den galna hunden. Jag började gröta på i den snabbaste svenskan som någonsin talats i svanberga, om att vi kanske ska hälsa på hunden så den kanske lugnar ner sig. Tillbaks får jag ett ännu grötigare svar, dock lite knöggligare svenska. Det visade sig att hon var en utbytesstudent, så jag och Moa börjar snacka engelska och står i och frågar en massa knasiga frågor och garvar åt att vi inte fattade någonting av vad hon sa. Men sen började allt klarna, och jag och Moa som skulle hem och äta vofflor hade verkligen ingenting emot att ha en till deltagare. Så vid bjöd hem henne och så satt vi och käkade vofflor och snackade engelska i flera timmar. Hon kom från Kalifornien, och så himla social! Så himla bra allt blev!

Jag älskar impulsivitet, och bara köra på. Vad har man att förlora, vad har man att hålla inne? Vi är bara simpla människor. Nej jäklar vilken fin eftermiddag det blev!

något jag älskar: Bon Iver Blood bank

Oj vad mitt huvud gör ont, men jag har bestämt mig att försöka klämma fram lite information om mitt liv iallafall. Sitter hemma och luktar curry och är inte allt för överglad, mitt huvud gör så förbaskat ont, dock dämpas smärtan av fin musik och mysiga tankar. Min helg har inte varit annat än knasigt kul, spenderade mestadelen  av helgen i en sporthall med linimentdoften inklubbad i väggarna. Spelat bowlig med ett gäng också knasigt fina människor. Käkat chicken bits med currysås på den världsberömda"Träffen" och känt mig väldigt rimboig. Vet inte om det ordet exicterar men nu gör det! Skrattat så jag nästan har avlidit, skrikigt som en pojke i målbrottet på fotbollsmatcher, skrikigt av lycka när fel lag gjorde mål. Skedat med Moa och pratat med galningar från Lindköping mitt i natten, bytt några riktigt fina meningar med Pontus angående "peta ur brallorna ur röven syndromet" och andra viktiga saker. Sovit alldeles förlite och här sitter jag och beklagar mig över att jag har ont i huvudet, jag vill inte påstå att jag förtjänar det men nästan. 
Alla andra har gått och lagt sig, och jag tänker göra detsamma. Tack för en fin helg.

Mina känslor går inte att ta på i dag, jag svävar iväg lite. Ler och känner mig lite intakt, lyssnar fortfarande på samma låt, ler ännu mer. Jag börjar tro att det ska vara såhär.

Försöker hitta lite inspiration till skrivandet idag. Jag spelar samma låt om och om igen, alla känslor alla steg alla blickar går ihop just nu. Texten är fin men allt går så snabbt men den förklarar, alla ynkliga ensamma små ord blir något riktigt vackert och jag blir förälskad och jag vill kunna varje ord.

Jag är så glad att dom jag älskar lever,jag är så glad så jag får sår i mungiporna så mycket ler jag. Jag ler så min själ gungar och det riktigt glädjekluckar i min mage. Det gör nästan ont, jag älskar er så det gör ont.

modellen och clownen

Orkade mig upp till skolan efter mycket om och men i morse, höll på att dö av utmattning bara påväg till bussen. Flåsade som en jävla bäver när jag hoppade på, möttes av en apgrinig lätt överviktig busschaffis.. Jag ler apstort tillbaka och lägger plånboken på avläsaren.. RÖTT...Igen.. RÖTT.
Tanken passerar mitt huvud- skit nu måste jag stå här och förklara och diskutera och åh jag vill bara gå och sätta mig på stolen! Ser du inte att jag är sjuk gubbjävel!?
Men näärå det blev ett jäkla ståhej, tillslut fick jag åka med iaf. Det visade sig att jag hade mitt hösttermin kort kvar i plånboken, kul att jag är så jäkla glömsk och färgblind att jag inte ens kommer ihåg hur det nya kortet såg ut. Lätt som en plätt om man heter Elin.
Lagom less på bussgubbar, hoppar jag in genom dörrarna i skolan. Där skriker någon liten glad sak rätt ut! KORV!
Haha Moa, vilken jäkla tjej. Och jag vinkar fult tillbaka, nästan som när tjocka busschaufförer hälsar på varandra.

Jag har gått runt och varit glad hela dagen, snackat sönder varenda klasskompis. Om alla vurpor jag lyckades göra i Idre, och om hur kul jag har haft det! Dom lär ha börjat vänja sig vid det här laget.

Skoldagen började gå mot sitt slut, och jag började ta mig hem. Snackade sönder Philip också när jag ändå var i full gång.
Ellinor ringde och berättade att hon hade tagit kontakt med en kille på kulturhuset som behövde en sångerska, han ska kontakta mig inom kort! Det bara sjunger i själen på mig! Det ska verkligen bli jätte kul!

Nu ska jag glida ner och slänga i mig lite mat.

IDRERESAN kunde inte bli bättre, nej faktum är att den vart riktigt, riktigt fin! En resa full av skratt och galenskaper! Har lärt känna nya människor som ligger på en helt annan nivå än mig själv, och bara sugit åt mig av all positivitet och bara mått bra, sånt är sällsynt. Fortsatt umgänge med dessa människor är en självklarhet.

Meningen var väl att jag skulle gå till skolan i morse, men kroppen gav upp bara jag stälde mig upp och jag svajade tillbaka till sängen. Vaknade för en timme sen, skulle prata med pappa och förvånades av att det inte kom någon röst- hoppsan. Ska försöka pigga på mig tills i morgon! Då blir det  A L L  I N !

Blickade precis in i mitt rum, det ser ut som ett jäkla krigsfält! Misär och död bland alla skor och kläder. En tragisk syn.

Ska försöka avsluta, min kära hund som jag har längtat i hjäl mig efter, klättrade precis upp i soffan och parkerade sig precis framför skärmen och gosade in sig i mitt hår. plutt. För er ovetande så är hon ingen knähund precis, det är vad hon tror och det bästa är att låta henne tro det.

---